tisdag 17 januari 2012

”Jag var nära att mördas av min bror” - Artikel av Sara Mohammad - Newsmill

”Jag var nära att mördas av min bror” - Artikel av Sara Mohammad - Newsmill: Tio år efter Fadime
Sara Mohammad om Tio år efter Fadime
”Jag var nära att mördas av min bror”

Publicerad: 2012-01-17 08:01, Uppdaterad: 2012-01-17 10:01

I helgen är det tio år sedan mordet på Fadime Sahindal skakade om Sverige. Vad har hänt sedan dess? Sara Mohammad, ordförande I föreningen "Glöm aldrig Pela och Fadime", intervjuas här av Newsmills redaktionschef Sakine Ma

Om författaren

Sara Mohammad, ordförande I föreningen Glöm aldrig Pela och Fadime.

Läs om veckans aktiviteter på Fadimebloggen.

Sara Mohammad, feminist och kvinnorättsaktivist, hur kommer det sig att du blev engagerad i den här frågan?

Hedersförtryck har haft en stor inverkan på mitt liv och på uppväxten i mitt gamla hemland, jag har varit nära att dödas av min egen bror. Jag var då 17 år och vägrade att bli bortgift med någon som jag aldrig hade sett. Efter det bestämde jag mig för att inte ta på mig offerkoftan, utan i stället att hela livet kämpa för utsatta ungdomar i liknande situationer. I mitt gamla hemland hade jag inte möjlighet att göra det men så fort jag kom till Sverige engagerade jag mig i frågan som då var väldigt okänd för allmänheten.

Jag kom till Sverige -93. På den tiden fokuserade jag mest på att söka samarbete och internationell solidaritet från svenska feministiska organisationer. Några år senare gjorde jag en dokumentärfilm om hedersvåldshotade och misshandlade kvinnor från mitt gamla hemland. När Pela blev hedersmördad -99, och uppmärksammades via media, blev behovet av att starta en organisation akut. Vi ville väcka opinion mot hedersförtryck och hedersmord, och emot mekanismerna som skiljer från mäns våld mot kvinnor i stort. Jag startade ”Glöm Aldrig Pela” med några andra i januari 2001, och när Fadime blev hedersmördad året därpå döpte vi om föreningen till ”Glöm Aldrig Pela och Fadime”.

När Fadime sköts till döds var fenomenet hedersvåld relativt nytt för allmänheten. Minns du hur debatten var 2002?

Det jag minns mest var den utbredda okunskapen om hedersmord och hedersvåld. Kurder betraktades av många som en homogen nation som hedersmördar sina döttrar. Det kan även bero på att både Fadime Sahindal och Pela Atroshi hade kurdisk bakgrund. Men hedersmord skördar livet på unga kvinnor och även killar i många delar av världen.

Något annat jag minns var att svenska feminister nästan helt saknades helt i debatten, för att försvara medsystrar och stå upp för jämställdheten. De hamnade i kulturrelativisternas fotspår. Kulturrelativister som kämpade med näbbar och klor för att tysta diskussionen om hedersmord genom att kalla den rasistisk. Män som Masoud Kamali, Jan Guillou och även Tidskriften Expo stod först i kön för att försvara de konservativa, mot de utsatta.

Hur möttes du själv, som en av få tydliga debattörer?

Kulturrelativister ser mig, med min bakgrund, som ett hot mot deras ohållbara argument om att det inte finns något specifikt hedersvåld. Olika etniska och religiösa grupper ser mig som ett hot som kan förstöra deras budskap till nyanlända föräldrar. Mitt budskap hotar deras vilja att upprätthålla patriarkala kvinnoförtryckande normer och värderingar. Hedersförtryckande föräldrar ser mig som ett hot mot deras uppfostran med hedersnormer.

Rasister ser mig som en börda, de tycker att skattepengar går till att hjälpa de utsatta och kräver att jag återvänder till gamla hemlandet och jobbar istället. Mitt svar till alla dessa är: de förtryckta finns även här. Jag måste hjälpa dem.

Nämn några bra saker som hänt de senaste tio åren.

Diskussionsklimatet har ändrats till det bättre. Det är inte längre tabubelagt att diskutera till exempel slöjan som plagg för barn, barnäktenskap och andra liknande frågor. Även traditionella grupper av minoriteter från andra delar av världen har tvingats att diskutera hedersvåldsfrågan inom respektive grupp.

Utsatta kvinnor och ungdomar är mer medvetna om sina rättigheter än för 10 år sedan. Efter mordet på 20-åriga Abbas Rezaii i Högsby har även utsatta killar uppmärksammats. Det perspektivet är viktigt, inte minst för att hedersvåldet även här skiljer sig från ”mäns våld mot kvinnor”.

Både den tidigare regeringen och nuvarande regering har fått presentera åtgärdspaket och handlingsplaner mot hedersrelaterat våld. Det har öppnats flera särskilda skyddade boenden och många projekt har startats. Man har även kartlagt och utrett frågan. 70 000 ungdomar lever under omständigheter som gör att de upplever att de inte får bestämma över sin framtida partner. 8500 av dessa är oroliga för att bli bortgifta mot sin vilja. En annan kartläggning gjord i Stockholm visar på att upp till 4000 tonåringar kan vara utsatta för hedersrelaterat våld.

Den nuvarande regeringen presenterade en stor handlingsplan 2007, bland annat för utbildningsinsatser och för ökade resurser till kvinnojourer och skyddade boenden. Numera ingår jämställdhets- och hedersvåldfrågan i introduktionsutbildningen för nyanlända invandrare.

Åldersgränsen för invandrarbarn att gifta sig har höjts från 15 år till 18 år. Regeringen har möjliggjort för elever att läsa alla ämnen, tidigare togs hänsyn till föräldrarnas kultur och religion vilket kunde hindra barnen att delta i gymnastik, simning, sexualundervisning och musiklektioner.

Regeringen har även tillsatt en utredning för att se över möjligheterna att kriminalisera barn- och tvångsäktenskap. Utredningen bli klar i maj, förhoppningsvis kommer en kriminalisering till stånd.

Finns det eventuella bakslag man bör påminna sig om?

Varken den socialdemokratiska eller borgerliga regeringen har lyckats med bra åtgärder för att integrera invandrare. Så länge integrationspolitiken utgår från ett kulturrelativistiskt perspektiv – som tar mer hänsyn till gruppens religiösa och traditionella och kvinnofientliga krav än individens rättigheter - så kommer hedersrelaterat våld att vara ett fortsatt stort samhällsproblem.

Man har lämnat integrationen i händerna på religiösa och etniska grupper. Så länge det inte finns något strategi för de utsatta individernas bästa kan satsningar ge motsatt effekt. Ett exempel på det är att Ungdomsstyrelsen har beviljat medel till organisationer som inte tillät homosexuella medlemmar, eller att själva bjuda in imamer för att hålla föreläsning mot hedersvåld. När imamen i själva verket förespråkade sharialagar under utbildningen.

Inom partierna har konservativa personer som Waberi (M), Kaplan (MP) och den tidigare politikern Mahmod Aldebi, som krävde Sharialagar i Sverige, välkomnats. Waberi uttalade sig klart och tydligt i SVT om att det är okej att slå kvinnor. Så länge andra partier inte vill ta upp hedersfrågan, särskilt vänstern, är risken att den lämnas i händerna på Sverigedemokraterna.

Efter valet 2010 berättade du för mig att ert arbete försvårades i och med att Sverigedemokraterna kom in i riksdagen. Vad menade du med det?

När SD inkom till riksdagen påverkades debatten jättemycket. Det blev ännu svårare för debattörer att argumentera mot hedersvåld – vi hörde åter ohållbara argumentet om att det är rasistiskt är prata om hedersvåld. SD och främlingsfientliga utnyttjar debatten och för att få stöd för invandringsfientlig politik. Men det är de andra partiernas ansvar att skydda individer mot hedersvåld, inte att tystna och förneka problemen.

Är det fortfarande så eller känner du att politiker och debattörer åter involverar sig i frågorna?

Under den senaste månaden har vi mött ett stort intresse från olika politiker för att hedra Fadimes minne. Det är fantastiskt. Organisationer, politiker, akademiker, artister, journalister med flera vill delta. Så jag önskar verkligen att ”Fadimedagen” i helgen leder till ännu mer opinionsbildning och samverkan mot hedersvåld och stöd till de utsatta. Alla är varmt välkomna att delta i våra aktiviteter nu i helgen, runt om i landet.

Hur tror du att samhället tacklar hedersfrågan om ytterligare ett decennium?

Det bästa vore om föreningen "Glöm aldrig Pela och Fadime" inte skulle behövas då. Vilket jag har svårt att tro. Jag är optimist, men också realist.





-----------------------------------------

Information om ”Fadime-dagen” och aktiviteter finns att läsa om på Fadime-bloggen.

Länk till föreningen ”Glöm aldrig Pela och Fadime”.

Intervju med Sara Mohammad
Anmäl





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/42351

5 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Ytterligare bevis för att hedersbrottsligheten och de muslimska uniformerna inte har med religion att göra.

Hedern som ska upprätthållas är familjens lojalitet gentemot klanen.

Ändå anser svenska riksdagen att det ska vara tillåtet att bära dessa antidemokratiska uniformer i skolor och på arbetsplatser. Muslimer särbehandlas med apartheidlagar.
Permalänk | Anmäl #1 Bo T, 2012-01-17, 08:42

Detta borde FI läsa, och förstå...
Permalänk | Anmäl #2 Pelle P, 2012-01-17, 08:43

Sara Mohammad är den viktigaste kvinnorättskämpen Sverige har idag och förtjänar allt stöd hon kan få.

Moderaterna borde visa kurage och utesluta Waberi ur partiet. Idag.
Så länge han finns där så kan aldrig Moderaterna få min röst. Aldrig.
Permalänk | Anmäl #5 Charlie Darwin, 2012-01-17, 10:20

#5 Charlie Darwin,

Så länge Reinfeldt sitter där han sitter så kommer detta ALDRIG att ske. Detta gäller även stödet till offren för skamkulturen från moderathåll.
I nuläget har dessa stackar flickor bara SD på sin sida.
Permalänk | Anmäl #6 Sven Ekberg, 2012-01-17, 10:29

Jag blev av någon för mig okänd anledning censurerad. Jag vet inte varför, men misstänker att det berodde på att jag kritiserade kulturrelativismen. Så jag gör ett nytt försök utan kritik av densamma.

Sara, jag har beundrat dig länge. Och det är från dig jag har hämtat ett av mina favoritcitat: "Hellre blir jag kallad rasist, än fegar när tjejer mördas". Kämpa på, du behövs mer än någonsin!

Tänk ändå om det blev du som fick sitta i morgonsoffan i stället för de gamla vanliga personerna, samma personer hela tiden?

Och tänk om du fick möjligheten att göra som Fadime 2002, tala till Sveriges Riksdag!

Kämpa på Sara! Och du också Bahareh, för du läser säkert också det här!

Och till mediafolket: Det är dags att ni ger dessa modiga tjejer det mediautrymme som de förtjänar! För ni vill väl inte fega när tjejer mördas, av rädsla för att bli kallade rasister?
Permalänk | Anmäl #7 Gunnar Claesson, 2012-01-17, 10:40

– skickat med Google Verktygsfält

Inga kommentarer: